Saturday, October 23, 2004

På branten av klippan har någon ställt en enorm glasruta. Den mäter säkert trettio gånger trettio meter, och skimrar rofyllt i varma rubinröda nyanser. Kvinnan i de smutsgula gummistövlarna stannar upp, drar djupa andetag. Känner på glasrutan, försöker hitta en spricka eller en söm, men finner ingetdera. Besviken öppnar hon boetten på rovan hon har hängande i en silverkedja runt halsen; tar ut en tung svart hammare. Tårarna rinner nerför hennes kinder när hon tar sats och måttar slaget. I sömnen vrider sig mannen oroligt fram och tillbaka, och små beska droppar tränger fram bakom hans ögonlock.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home